Skrift og tale

Er skånsk eit eige språk?

Det finst dei som meiner det. Dei sørlege delane av Sverige låg under Danmark til 1658, og talemåla her hadde vel så mange fellestrekk med dansk som med svensk.

Av Jon Peder Vestad

Da eg var sivilarbeidar ved Norsk målførearkiv på Universitetet i Oslo midt på 1980-talet, fekk eg høre at somme helst ville oversjå dei danske språkdraga på svensk jord. I samband med utarbeidinga av eit alleuropeisk språkatlas vart visst ikkje alle ”danske” dialektnamn på dyr, planter, naturformasjonar osv. førte opp på dei svenske dialektkarta. Atlaset heiter elles Atlas Linguarum Europae, ALE.

Mot slutten av 1990-talet vart eg merksam på at det fanst ei eiga skånsk kulturrørsle, som gjerne vil gjere banda til Danmark synlegare. Somme meiner at skånsk eller skånelandsk er austdansk, og at skåningane er eit eige folkeslag i Sverige. Kor alvorleg denne skånerørsla blir tatt i Sverige, er ikkje godt å seie, men det blir iallfall arbeidd for å styrkje regional identitet og kultur i denne delen av Sverige. I 1998 vart det oppretta eit eige institutt for regionen, som femner om Skåne, Blekinge og Halland i Sverige, og Bornholm i Danmark. Instituttet heiter Scania Regionala Institut (SRI) samarbeider mellom anna med Stiftelsen Skånsk Framtid (SFF).

Sia det fyrst og fremst er politiske årsaker til at vi skil mellom til dømes svensk, dansk og norsk, er det prinsipielt ikkje noko i vegen for at også skånsk kan vere rekna for eit eige språk. SRI og SFF arbeider for å innføre eit skånsk skriftspråk, og for at dette språket skal få rettar som eit regionalt språk på linje med andre regionale språk i EU.

På nettstaden til Scania Regionala Institut finn vi ein tekst på svensk, som så er sett om til skånsk.

På svensk:

Att ta tillbaka språket och utantill säga orden så att de låter som de lät förr i världen är inte möjligt. För vad man än säger så har kravet på försvenskning orsakat förändringar vilka satt sina spår, och det var ju inte nyss som denna språkliga anpassning beslutades mot skåningarnas egentliga vilja. Under alla omständigheter är det mycket som tyder på riktigheten att nu varken vara jäktad eller otålig med uppdraget utan att lugnt och försiktigt ta lite i taget så att alla, såväl skolelever som andra, orkar med ett sådant här arbete utan att förstöra "den trevliga nyckeln till nyfikenhet". Även om skåningarna är både kvicktänkta och angelägna kan stoffet ändå ge en oönskad oreda. Det är i alla fall praktiskt att veta att vi har samma språk i Skåne som i övriga Sverige. Därför vore det kanske mer lämpligt än olämpligt om vårt i huvudsak gemensamma språk också längre upp i landet verkligen kunde användas utan några synliga eller osynliga gränser.


På skånsk:

Att ta tebaga språget o udaned sajja oren så att dom lådor som dom läd förr i varrlden e ente möjlit. Forr va en än sajjor så har kraved på forrsvenskning orsakad forrännringar vikka sadd rälia spår, o de va ju ente ijåns som denna språglia anpassning besludades mod skåningarnas egentlia vilja. Unnor alla omstännihedor e de möed som lyddor ti riktiheden att nu entan va hialös ella ännaklämd mä oppdraged udan att lynt o nätt ta lide i taged så att alla, såväl skoleglöttar som annra, tyar mä itt sånt harringa arbede udan att ölägga "den morsamma nöjjelen te forrvedenhed". Även om skåningarna e både nimma o nällade kan töjjed ändå ge itt forrvänne. De e i alla fall rahänt att veda att vi har samma språg i Skåne som i övria Svarrje. Darrforr vore de måsske mer passelit än illavured om vårad i huesag gemensamma språg åsså längor opp i lanned varrklien kunne använnas udan nåra synlia ella osynlia lannamären. 

Ja, er skånsk eit eige språk?  

                                               post@skriftogtale.no (c) Skrift og tale 2008